Bostadstillägg för pensionärer, så mycket kan du få

Många pensionärer med låg pension och hög hyra har rätt till ett statligt bidrag de aldrig ansöker om. Bostadstillägget kan ge upp till 7 290 kronor extra i månaden, skattefritt, men enligt Pensionsmyndigheten är det omkring 100 000 pensionärer som skulle kunna få pengarna utan att söka dem. Här går vi igenom vad bostadstillägg är, vem som kan få det, hur mycket det handlar om och hur du ansöker.

Vad är bostadstillägg?

Bostadstillägg är ett behovsprövat bidrag från staten som ska täcka en stor del av boendekostnaden för pensionärer med låg inkomst. Det betalas ut av Pensionsmyndigheten och läggs ovanpå den allmänna pensionen, tjänstepensionen och eventuellt privat sparande.

Tanken bakom bidraget är enkel. Pensionen ska räcka till mer än bara hyran. För den som bor kvar i en dyrare bostad, eller vars pension är låg av andra skäl, kan bostadstillägget vara skillnaden mellan en ansträngd ekonomi och en rimlig marginal varje månad.

Vem kan få bostadstillägg?

Bostadstillägg riktar sig till dig som tar ut allmän pension och har en bostadskostnad som tar en stor del av inkomsten i anspråk. Hur mycket du kan få beror på tre saker: din inkomst, dina tillgångar och din boendekostnad.

Reglerna tar hänsyn till din totala ekonomi, inte bara pensionen. Både ränteinkomster, eventuell hyresinkomst och kapital som fastigheter eller sparande räknas med i bedömningen. Har du en make eller sambo räknas ni ofta samman i beräkningen, även om ni söker var för sig.

Det är inte ett engångsbidrag. Ett beslut om bostadstillägg gäller i högst tolv månader, och du behöver ansöka på nytt när perioden löper ut för att fortsätta få pengarna.

Hur mycket kan du få i bostadstillägg?

Enligt Pensionsmyndighetens information om bostadstillägg kan bidraget som mest ge 7 290 kronor i månaden, skattefritt. Exakt belopp beräknas individuellt utifrån din boendekostnad, inkomst och eventuella tillgångar, så de flesta får ett lägre belopp än maxgränsen.

Grovt förenklat täcker bostadstillägget 93 procent av boendekostnaden upp till ett tak: 5 000 kronor i månaden om du är ensamstående, 2 500 kronor per person om ni är sambos eller gifta. Boendekostnader över 7 500 kronor i månaden för ensamstående, eller 3 750 kronor per person för sammanboende, räknas inte med alls.

Det gör att den som bor billigt sällan har mycket att hämta, medan den som har en högre hyra och en låg pension kan få ett rejält tillskott varje månad.

Äldreförsörjningsstöd, ett extra skyddsnät

Har du väldigt låg eller ingen pension alls finns även äldreförsörjningsstöd att söka, för dig som är 67 år eller äldre och bor i Sverige. Stödet garanterar en skälig levnadsnivå, för närvarande runt 7 500 kronor i månaden, plus en skälig bostadskostnad på som mest 7 500 kronor i månaden.

Du ansöker om äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg på samma blankett hos Pensionsmyndigheten, så det är värt att pröva båda samtidigt om din ekonomi är ansträngd.

Så ansöker du om bostadstillägg

Ansökan gör du hos Pensionsmyndigheten, antingen digitalt med bank id eller på pappersblankett. Du behöver uppge din bostadskostnad, dina inkomster och dina tillgångar, och Pensionsmyndigheten begär in kompletterande uppgifter vid behov.

Handläggningen kan ta några veckor, så vänta inte för länge om ekonomin är kärv redan idag. Får du avslag eller ett lägre belopp än väntat går det att begära omprövning, och en ny ansökan kan alltid lämnas in om din situation förändras.

Varför så många missar bostadstillägget

Trots att bostadstillägget funnits i decennier uppskattar Pensionsmyndigheten att omkring 100 000 pensionärer som har rätt till bidraget aldrig ansöker. En vanlig förklaring är att många inte känner till att de kvalificerar sig, särskilt de som äger sitt boende eller har en mindre tjänstepension och antar att de ligger över gränsen.

Ett enkelt sätt att ta reda på var du står är att göra den preliminära beräkningen hos Pensionsmyndigheten, även om du är osäker på om du kvalificerar dig.

Bostadstillägget hänger ihop med rätt boende

Bostadskostnaden är den enskilt viktigaste faktorn i beräkningen, vilket gör valet av boende minst lika viktigt som själva ansökan. Den som flyttar till ett mindre eller billigare seniorboende eller trygghetsboende sänker ofta både sin boendekostnad och sin oro inför framtiden, samtidigt som bostadstillägget kan täcka en större andel av den nya, lägre hyran.

Problemet är att seniorboenden och trygghetsboenden förmedlas via bostadskö, och köerna på attraktiva orter kan vara flera år långa. Den som väntar tills bostadstillägget redan är beviljat och ekonomin är akut hinner sällan bygga upp tillräckligt med kötid för ett bra alternativ.

Vi på dibz samlar över 40 seniorbostadsköer från hela Sverige på ett och samma ställe, håller dina köplatser aktiva automatiskt och ställer dig i våra seniorbostadsköer den dag du uppfyller ålderskravet. Det kostar 39 kronor i månaden, med första månaden gratis och ingen bindningstid, så det är en enkel sak att ha ordnat parallellt med att du ansöker om bostadstillägg.